onedayillgrowup

En väldigt charmig cigarrälskande man i sina bästa år

Imorgon i en Mc-stuga omringad av granar och ängar ska en väldigt stilig karl vid namn Jonas Alm firas intill tidig morgon. Länge har jag sett fram emot att närvara och göra mitt yttersta för att förgylla hans kväll. En epedemi kom att hindra mig.
För att dramatisera - drömmar slår sällan in. För att avdramatisera - varje dag är en fest, livet är för kort för att haka upp sig på datum, kan fira Jonas varje dag om jag så vill. Men ändå, jag ville så gärna vara en av gästerna som fick se Jonas lyckliga och kanske glädjetårsfyllda ögon när han fått något han gärna velat ha eller när det klingas i glas och ett fyndigt tal tillägnat karln äger rum.

Ok Jonas, slut ögonen (eller läs först förresten). Tänk dig att du sitter i en stimmig, lagom varm klubbstuga proppfylld av fina vänner och familj. Snuskigt bra musik pumpar ut ur läskigt snygga högtalare med fantastiskt ljud. Du tände precis en ciggar utomhus i det daggiga höga gräset, just ikväll har jag sagt åt alla fästingar att hålla sig borta så du kunde i lugn och ro avnjuta din fantastiska cigarr i det annars allt för höga gräset. Medan du stod där och smuttade på ciggaren passade du på att ta ännu en titt med din nya superkikare som ögon, blicken fastnar på ditt nya åkdon - en BMW, den du alltid velat ha. Du avbryts plötsligt i beundrandet av att du blir serverad en whiskey, någon vill att du ska infinna dig inomhus. Det är jag Jonas, är ledsen om jag avbröt ett fantastiskt ögonblick men kikaren och bilen finns kvar och du har fått flera lådor med cigarrer så fimpa den där nu. Inne i stugan klingar jag i glaset, det blir tyst och med lite darriga ben harklar jag mig och börjar:

And the beutifullest
Fireworks are burning
In the sky just for you
(B. Gudmundsdottir)

SKÅL FÖR JONAS 30 ÅR, JA MÅ HAN LEVA, HURRA , HURRA, HURRA, HURRA!

När räkna får inte hjälper ett skit tar jag till första hjälpen.

Tänk dig att du var tvungen att gifta dig med ett djur. Har du något favoritdjur som naturligt blir det helt självklara valet? Det har jag. Cosmo är ganska ung, lite klumpig och kanske inte alltid så smart men vad gör väl det när man är förälskad?
Inte ett smack. Här om dagen mötte Cosmo mig på stationen, det var lite som i en film, vi sprang mot varandra med öppna munnar och återförenandes med pussar och hopp. Sen bar det av till Café Sör. Husse och matte var också med dock hade jag och Cosmo bara ögon för varandra.


Jag och bäste Cosmo

Idag förvandlades jag till en fjolla. Det höll dock inte i sig så vidare värst länge, efter tre blinkningar och lite hjärtklappning var fjollan borta. Men skrek rakt ut, det gjorde jag, tyst visserligen men ändå. Är liksom lite besviken på mig själv. Inte trodde väl jag att ett säreget utseende skulle få mig att höja på ögonbrynen. Till mitt försvar vill jag ha sagt att det var som om minnesbanken inte för sitt liv kunde känna igen (eller ens associera till) den bild jag nyss scannat av. Reaktionen blev då helt enkelt ett litet hopp och ett skrik. Det okända är ju som bekant skrämmande för oss människor. Först tänkte jag möhippa men aj så fel, var ju bara Elaine Davidson som ville ha sig en kopp kaffe och en blåbärsmuffin.

P.S. Det visade sig att min kära sambo Therese fikat med Elaine i Skottland. D.S.

Jag sitter och dricker en kopp snabbkaffe i min ensamhet. På min lediga dag unnade jag mig en rejäl sovmorgon, en rejäl. Efter avklarad skönhetssömn bestämde jag mig för att bita i det sura äpplet, vilket i detta fall innebar att städa. Sagt och gjort, koppar blev rena, spisen blev skinande, dammråttor och lortiga dukar blev som bortblåsta. När jag väl hade bitit klart i det pissura äpplet sätter jag mig ner och pustar, klappar mig själv lite på axeln och dricker en till liten kopp med billigt kaffe med mjölk, regnet öser ner och jag pyser nästan över av förnöjdsamhet.

Då händer det. Jag hör nycklar i dörren, jag ropar hallå och får inget svar. Ropar igen och hör ett gubbhallå till svar samt en flåsande hund. Kroppen spånner sig per automatik mina sinnen blir på sin vakt. Min plan är att klättra ner för byggnadsställningarna utanför fönstret men jag förblir sittande på köksstolen. Plötsligt står gubben och hans löjligt lilla hund i köket och sträcker fram en hand för att presentera sig som hyresvärden. Stresshormonet som utsöndras från binjuremärgen som svar på stimulering från det sympatiska nervsystemet is all over me, adrenalinet flödar. Frågorna hopar sig i mitt huvud. Inte får väl han bara klampa in här i vårt hem? Vad var det jag skulle säga om hyresvärden frågade vad jag gjorde här? Är hunden farlig? Ska jag ta upp de här med att frysen inte fungerar? Samtalet flyter på, fråga mig inte hur, men när gubben och dogen lämnat mig har jag och mina sambos blivit hyllade som de bästa hyresgästerna någonsin, skötsammare än hans egna barn. Hyresvärden ser gärna att vi förlänger kontraktet så fort som möjligt. Det ni. Jag ska bita i det sura äpplet oftare.  

Igår kom oväntat två dalmasar på besök. I en buss med madrass, öl och cyklar kom de körandes från Falun, på två och en halvtimme hade de hittat hela vägen fram till Herslebsgate med hjälp av sin Gps. Eftersom jag vunnit en vinare tidigare samma dag var det lägligt att korka upp. Det språkades om Dalarna, cyklar och livsdrömmar . Finns det några mer patriotiska människor än dalmasar och dallkullar? Väldigt tveksam. På Nichols and sons blev vi vittnen till ett bråk som utkämpades mellan en testosteronstinn full norrman och en dörrvakt. Lyckligtvis visade det sig att dörrvakten hade svart bälte i att brottas. Kvällen bjöd på linedance och äcklig kebab.

Efter ett sent uppvaknande bestämde vi oss för att käka gott på den närliggande krogen Qba. Mätta och belåtna tog vi oss även en cykelrunda, BMXcyklar är sjukt låga men har bekväma styren. Efter att ha satt en och annan 360 och hoppat upp på lite väggar blev det klädprovning. Allt satt som ett skämt så vi styrde snabbt stegen hemåt. Väl hemma gjordes mitt sovrum om till biosalong, fyra slitna hjältar ligger nu uppkrupna i min och Therese säng. Själv sitter jag i köket, tröttnade på den redan sedda filmen efter dryga fem minuter. Vilken film de ser? Hm, den handlar om vampyrer, sägs vara romantisk och har vunnit ett flertal priser. Twighlighthysterin förblir för mig en gåta.


This is my hood


Therese bjuder på den


Cyklande dalmasar


Mindre lyckad klädprovning, kan vara kläderna kan vara jag

Det jobbas ju en del här i grannlandet. Hög tid för lite bildbevis.


Precis såhär glad ska du se ut om SSP får bestämma


Evelina och jag tar en paus samt åker lite väskbärarvagn


Ett ständigt påfyllande av varor är det värsta med mitt jobb


Evelina och jag fick högsta betyg av en såkallad "hemlig shoppare", vi belönades av vår givmilda arbetsgivare (jag fick en egen)

Värmeböljan är över för denna gången. Med svettiga 33 grader försvann lusten att blogga. Parker, barer, resturanger och innegårdar blev istället platser där tid spenderades. Kameran var med på långt ifrån allt men några ögonblick lyckades den dock fånga och för evigt förvara. Håll till godo.


Therese och jag svettas i kapp på ett mysigt café

Gungar vid älven

Gungar fortfarande vid älven

En underground-kristallkrona

Svetten rann och vettet försvann...

...åh ja

The world wouldn´t be the same without you...dear värmebölja